Flø, bygdelag. Ulstein. Møre og Romsdal. Fliodom ca. 1430 Flødhum (dat. fleirt.) ca. 1430 [flø:] Prep på. Norr. Fljóðar, fleirt. Gardsnamna Fløan i Stjørdal og Flatanger komm, N-Trl, har truleg same opphav. I Flatanger meiner O. Rygh (NG XV s. 347) det kan ha vore eit fjordnamn *Fljáði. Namna har truleg samanheng med det rotelementet flō- vi finn i ord som flod, flaum, flyte. Kuhn reknar med ei rot *fleuþ med tydinga ‘flyte, renne’ som opphav for F.
Litt.: Hans Kuhn i Kleine Schriften III, Berlin 1972, Bjorvand 2000 s. 234 f. Førsteledd: Sisteledd: same rot som i flod, flaum, flyte
|
Fløde, gard. Selje. Sogn og Fjordane. [flø:2de] Prep på. F. ligg ved utlaupet av ein bekk. Kanskje fløde n ‘overfløyming’. Kan òg vera same namn som → Flø. Førsteledd: Sisteledd: fløde ‘overfløyming’
|
Flødeviga, vik. Arendal. Aust-Agder. [flø:2devi:ga] Her ligg Flødevigen forskningsstasjon for havforsking. Det opphavlege førsteleddet er anten flote m eller fløyte vb, visande til oppsamling av tømmer. Ingen av desse orda kan gi [flø:`de] beinveges. Førsteleddet ser ut til å vera tilpassa den nærliggjande Grødevika (av norr. grjót n ‘stein’) OBS Førsteledd: Sisteledd: flote m eller fløyte vb (om transport eller oppsamling av tømmer)
|
Fløyfjellet, fjell. Bergen. Hordaland. [fløy1fjællez] Fjell med utsiktspunktet Fløyen. Har namn etter ei (no nedriven) fløy ‘vindfløy, verhane’, som har stått der i fleire hundre år. ON Førsteledd: (vind)fløy
|